Gå till innehåll
GTK Logo
  • Aktuellt
    • Nyhet
    • Artikel
    • Blogg
    • Kund berättelse
    • Evenemang
  • Tjänster
    • Energi
    • Gruvindustrin
    • Vatten och miljö
    • Farleder och byggande
    • GTK Mintec
    • Material och webbtjänster – geo.fi
  • Forskning
    • Forskningsområden
    • Forskningsinfrastruktur och -metoder
    • Publikationer
  • GTK
    • Strategi 2024-2027
    • Kultur och värderingar
    • Hållbarhet
    • Jobba hos oss
    • Organisation och ledning
    • GTK i siffror
  • Kontakt
    • Kontor
    • Ledning och ansvarpersoner
    • Faktureringsadress
  • PÅ SVENSKA
  • SUOMEKSI
  • IN ENGLISH
Start  ⟩  Nyhet  ⟩  Att skörda vitmossa kan vara ett hållbart alternativ till växttorv
Nyhet
Miljö3.2.2025

Att skörda vitmossa kan vara ett hållbart alternativ till växttorv

Nya forskningsresultat visar att användningen av vitmossa som växtunderlag kan vara en hållbar lösning med tanke på klimatet och den biologiska mångfalden. Detta förutsätter framför allt att man reglerar vattennivån på skördeplatsen och ser till att vitmossan förnyas i skördeområdena. Dessutom kan man förbättra lönsamheten i produktionen av växtunderlag genom att välja de områden som lämpar sig bäst för skörd.

Fältmätningar av koldioxid och metan görs med hjälp av kammarmetoden på en gammal skördeplats för vitmossa. Bild: Geologiska forskningscentralen GTK.

Av forskningsresultaten framgår att miljökonsekvenserna av att skörda och odla vitmossa är starkt beroende av hur fuktig växtplatsen är, växtlighetens utveckling och skördemetoderna. I fuktiga områden är koldioxidutsläppen lägre och kolsänkan större än i torra områden, men samtidigt kan metanutsläppen öka särskilt om tuvull sprider sig till området.

Klimatkonsekvenserna av att skörda och odla vitmossa bedömdes med en livscykelanalys. Resultaten visar att växtunderlaget blir kolnegativt i optimala förhållanden, där man ser till att vitmossan förnyas. Däremot kan vitmossa som skördats på torra torvmarker utan förnyelseåtgärder till och med vara ett sämre alternativ än växttorv med tanke på växthusgasutsläppen. Att odla vitmossa särskilt på skogsdikade myrar kan minska växthusgasutsläppen.

Att förnya vitmossa kräver planmässighet

Man har undersökt hur man kan förnya vitmossa efter skörd och de faktorer som påverkar förnyelsen med hjälp av drönarfotografering och maskininlärning. I undersökningen observerades att vitmossan förnyas ställvis och påverkas av fuktförhållandena och växtlighetens utveckling. Ny vitmossa förekom ställvis på skördeytor i fuktiga områden, men även där endast i genomsnitt på 7 procent av arealen.

Det bästa sättet att trygga förnyelsen är att reglera vattenytan så att den är gynnsam för vitmossan och återställa livsduglig vitmossa på skördeytorna till exempel genom att sprida ut dem i området.

Skördens ekonomiska och miljömässiga konsekvenser

Att skörda vitmossa kan öka urlakningen av näringsämnen och fasta partiklar i vattendraget, särskilt när skördeområdet utgör en stor del av avrinningsområdet. Det behövs noggrannare mätningar och uppföljningar för att kunna kontrollera konsekvenserna för vattendragen, eftersom urlakningsriskerna enligt resultaten är beroende av skördeförhållandena. För att minska belastningen på vattendragen krävs noggrann planering och övergripande vattenförvaltning av avrinningsområdet.

Att skörda vitmossa är ett mer hållbart alternativ än växttorv med tanke på sysselsättning, men det kostar tills vidare mera. Verksamhetens ekonomiska lönsamhet skulle förbättras om man gjorde produktionen mer effektiv. Detta kunde uppnås i synnerhet med att utveckla förnyelseåtgärderna och maskinbearbetningen.

Vitmossa är ett lovande alternativ till växttorv

En analys av geodata visar att det i Finland finns cirka 241 000 hektar områden som lämpar sig för skörd av vitmossa. Den största potentialen finns i Österbotten och Kajanaland, där man kan utnyttja skogsdikade myrar för att nå klimatvänliga och ekonomiskt lönsamma lösningar. Utöver klassificeringen av naturtillstånd borde man använda den egentliga dikningssituationen då man väljer skördeområde. Då kan skörden riktas till områden som redan har försämrade naturvärden.

Resultaten av projektet RahKoo framhäver vitmossans potential som ersättare av växttorv. Det kan vara en hållbar lösning med tanke på klimatet och mångfalden att använda vitmossa som växtunderlag, men detta förutsätter att man reglerar vattennivån och ser till att vitmossan förnyas i skördeområdena.

Mer information

Jukka Turunen, specialforskare
jukka.turunen@gtk.fi
tfn 029 503 3318

Tuija Vähäkuopus, gruppchef
tuija.vahakuopus@gtk.fi
tfn 029 503 5224

Vitmossa som klimatsmart växtunderlag – möjligheter till hållbar skörd (RahKoo) (på finska) är ett projekt som genomförs av Geologiska forskningscentralen (GTK), Naturresursinstitutet (Luke) och Finlands miljöcentral (Syke). Projektet inleddes 2021 och avslutades i slutet av 2024.

RahKoo-projektets forskningsrapport och verksamhetsrekommendationer i GTK:s materialtjänst Hakku (på finska):
Slutrapport för projektet Vitmossa som klimatsmart växtunderlag ‒ möjligheter till hållbar skörd (RahKoo) (pdf)

Karttjänst Skördeplatser för vitmossa är ett geodatamaterial som sammanställts av GTK inom RahKoo-projektet. Privata aktörer kan anmäla de platser med biomassa av vitmossa som de skördat. Kartan täcker de hittillsvarande skördeplatserna för vitmossa från och med 2016 i Finland. Geodatamaterialet i GTK:s Hakku-materialtjänster:
Skördeplatser för vitmossa

RahKoo-projektet är en del av klimatåtgärdshelheten Fånga kolet inom markanvändningssektorn som jord- och skogsbruksministeriet inledde våren 2020. Genom åtgärderna strävar man efter att minska växthusgasutsläppen från jord- och skogsbruket och annan markanvändning samt stärka kolsänkor och kollager.

Mer information om jord- och skogsbruksministeriets klimatåtgärdshelhet Fånga kolet

 

Dela:

Jaa Facebookissa Jaa Twitterissä Jaa LinkedInissä Jaa WhatsAppissa
  • Hemsida
  • Aktuellt
  • Tjänster
  • Forskning
  • GTK i korthet
  • Jobba hos oss
  • För media
  • Kontaktinformation

Geologiska forskningscentralen GTK producerar opartisk forskningsdata och tjänster för samhällets och näringslivets behov för att påskynda övergången till en hållbar, koldioxidneutral värld. GTK är ett forskningsinstitut underordnat arbets- och näringsministeriet.

Geologiska forskningscentralen GTK

Bergsmansvägen 5, PB 96, 02151 Esbo
Tel: +358 29 503 0000
GTK-kontor

Ta kontakt
  • Facebook
  • X
  • LinkedIn
  • Youtube
  • Instagram
  • Dataskydd
  • Tillgänglighetsutlåtande
  • Information om webbplatsen
  • Cookies