Databaserad hantering av grundvattenresurser förbättrar försörjningsberedskapen i ett föränderligt klimat
Tillräckliga grundvattentillgångar och hållbar användning av dem är en kritisk del av den regionala försörjningsberedskapen och den övergripande säkerheten. Rent och tillräckligt vatten är nödvändigt både för människornas välbefinnande och för ekonomisk verksamhet. Klimatförändringen har lett till att grundvattenbildningen är utsatt för allt större variationer. Prognostiseringen av förändringar förutsätter metoder för hantering av grundvattentillgångarna som grundar sig på uppmätta uppföljningsuppgifter.
I det nya forskningsprojektet utvecklas prognosmodeller som grundar sig på regionala övervakningsdata gällande mängden grundvattenbildning, särskilt i norra Finland. Resultaten kan utnyttjas även i andra områden.
Genom att utnyttja geografisk information om grundvattnen, såsom uppföljningsuppgifter om ytnivåer, rörelser och filtreringshastigheter kan hanteringen av grundvattenresurserna förbättras. Genom att kombinera uppföljningsmaterialet med väderobservationer kan man bedöma förändringarna i grundvattentillgångarna i olika framtida klimatförhållanden. Prognosmodellerna ger noggrannare information än tidigare om mängden grundvattenbildning lokalt samt om en säker uppehållstid i olika geologiska formationer.
Geologiska forskningscentralens GTK, enheten för mätteknik vid Uleåborgs universitet (Mity) och Villmanstrand-Lahtis tekniska universitets (LUT) gemensamma forskningsprojekt utvecklar databaserade metoder för hantering av grundvattenresurser. Undersökningarna gäller Lapplands, Kajanalands och Norra Österbottens privata och offentliga vattentjänster.
Undersökningen producerar verkliga mätdata om grundvattnets vattenföring
I Finland används rikligt med grundvatten och konstgjort grundvatten som råvattenkälla för både offentliga och privata vattentäkter. Grundvattenförekomsternas kapacitet och vattenanvändning huvudsakligen undersökts med hjälp av pumpningsprover före uttaget av vatten och med hjälp av nederbördsuppgifter som grundar sig på årsmedelvärden. Rekommendationerna för uppehållstiden har inte grundat sig på forskningsdata. Av denna anledning har uppskattningarna av vattenkapaciteten varit riktgivande och ställvis överdimensionerade med tanke på hållbar användning.
Det centrala målet med forskningsprojektet är att utveckla en ny metod för mätning av grundvattenflödet. De nuvarande mätningarna hänför sig huvudsakligen till grundvattennivån och -temperaturen och producerar ingen direkt information om vattenföringen.
“Målet är att pilottesta en flödesmätarlösning som installeras i grundvattenobservationsröret och som gör det möjligt att mäta de verkliga uppgifterna om grundvattnets vattenföring direkt från grundvattenförekomsten. Uppgifterna om vattenföring bidrar till att öka förståelsen för inverkan av vattentäkt och klimatförändringen på grundvattenförekomsterna”, berättar projektchef Tiina Kaipainen vid GTK.
Informationspaketet sammanställer metoder och information för riskhantering inom vattentjänsterna
Data som samlats in av Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet från Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland används som utgångsmaterial för undersökningarna. Dessutom utnyttjas mätmaterialet från GTK:s HYGLO WOLL-teststationer samt de klimatmodeller som utarbetas i forskningsprojektet.
GTK ansvarar för genomförandet av forskningsprojektet, sammanställningen av material, den geologiska sakkunskapen och skapandet av klimatmodeller. LUT utvecklar databaserade prognosmodeller och Mity planerar metoden för mätning av vattenföringen och utvecklar mätningslösningen. Livskraftscentralen i Norra Finland finansierar projektet Pohjavesivarojen data-analyysi (POVADA) med stöd av Europeiska unionen.
Målet för vattenvård i norra Finland är att uppnå god status i yt- och grundvattnen och förhindra att vattnens status försämras. Tryggandet av den biologiska mångfalden är också en del av landskapens utvecklingsmål. I synnerhet i det arktiska området utgör klimatförändringen ett av de största hoten mot miljöns tillstånd.
Som ett resultat av forskningsprojektet produceras ett informationspaket som grundar sig på modellerad information och som innehåller en klassificering baserad på jordmånsinformation om hur regnvatten absorberas områdesvis som grundvatten i olika grundvattentyper. Grundvattnets kvalitet och säkerheten vid användning av hushållsvatten säkerställs av en tillräcklig uppehållstid. Vattenverken kan utnyttja informationspaketet för att förstå hydrogeologin i sitt eget täktområde och förbättra sina förutsättningar för databaserad hantering av uppgifter om grundvattnet.
Mer information
Tiina Kaipainen, projektchef
Geologiska forskningscentralen GTK
tiina.kaipainen@gtk.fi
Jyrki Savolainen, biträdande professor
LUT-universitetet
jyrki.savolainen@lut.fi
Matti Härkönen, projektchef
Uleåborgs universitet, enheten för mätteknik
matti.k.harkonen@oulu.fi
