Det nya projektet utreder möjligheterna till kolhandel i områden där torvproduktion avslutats
Behovet av att minska Finlands och Europeiska unionens klimatutsläpp ökar trycket på att styra regionerna till markanvändningsformer som bevarar kollagren. Genom att bevara kollagren från torv skulle man kunna få effektiva och relativt permanenta utsläppsminskningar, om markägarna skulle ha incitament att producera dem tack vare kolhandeln.
Återvattning av torvmarker har i tidigare utredningar konstaterats vara ett kostnadseffektivt sätt att minska klimatutsläppen jämfört med samhällets övriga urval av metoder. Eftersom de nuvarande stödsystemen inte uppmuntrar till att återvattna områden där torvproduktion avslutas finns det ett tydligt behov av nya lösningar på kolmarknaden. Att återvattna kan förutom restaurering innebära produktion av biomassa på hög vattennivå, dvs. våtmarksodling.
EU förbereder som bäst certifiering av koldioxidupptag, där man skapar spelregler för kolhandeln med privata och offentliga aktörer. Inom referensramen för certifieringen har återvattning av torvmarker betraktats som en del av markanvändningssektorns metoder för koldioxidupptag, dvs. kolodling. För att kunna uppstå behöver en fungerande kolmarknad också arbete som fokuserar på nationell och lokal nivå. Det nya marknadsläget erbjuder markägarna nya alternativ vid högt vattenstånd för fortsatt användning av områden som faller bort ur torvproduktionen, så länge verksamhetssätten och värdekedjorna fungerar.
Projektet för fortsatt användning av områden som fallit bort ur torvproduktionen (ArvoHiili), som inleddes vid årsskiftet, kartlägger möjligheterna och ramvillkoren för kolmarknadsverksamheten i områden där torvproduktionen avslutats i Södra Österbotten. Syftet är att utreda de naturvetenskapliga, juridisk-administrativa och ekonomiska förutsättningarna för att skapa värde av bevarandet av kollagren och kolbindningen med hjälp av våtmarksodling och restaurering. Med projektet vill man svara på de möjligheter som kolhandeln erbjuder i en situation där marknaden snabbt håller på att bildas.
Geologiska forskningscentralen och Naturresursinstitutet producerar information om klimatkonsekvenserna av markanvändningsformer som bevarar kollager i områden där torvproduktion avslutas och jämför det med det regionala nuvarande tillståndet för fortsatt användning. Samtidigt skapas praxis för tillförlitlig och kostnadseffektiv mätning och utvärdering av växthusgasbalanser. Östra Finlands universitet utreder den nuvarande regleringen och framtida metoderna för styrning av kolmarknaden samt kartlägger värdekedjor som är klimatvänliga och ger ekonomisk nytta och som bygger på markanvändningsformer som bevarar kollagren. Seinäjoen ammattikorkeakoulu ansvarar för förutsättningarna för samarbetet mellan lokala aktörer i Södra Österbotten.
Projektet genomförs av Geologiska forskningscentralen, Naturresursinstitutet, Seinäjoen ammattikorkeakoulu och Östra Finlands universitet (Skogsvetenskapliga avdelningen och Institutionen för juridik). Projektet finansieras av Europeiska unionens fond för en rättvis omställning (Just Transition Fund, JTF).
Mer information
Liisa Maanavilja, specialforskare
Geologiska forskningscentralen GTK
liisa.maanavilja@gtk.fi
tfn 029 503 5045
Lasse Aro, forskare
Naturresursinstitutet (Luke)
lasse.aro@luke.fi
tfn 029 532 4025
Mirella Miettinen, universitetsforskare
Östra Finlands universitet, Institutionen för juridik
mirella.miettinen@uef.fi
tfn 050 472 0510
Suvi Kuittinen, postdoktoral forskare
Östra Finlands universitet, Skogsvetenskapliga avdelningen
suvi.kuittinen@uef.fi
tfn 050 442 2715
Kari Laasasenaho, äldre FoUI expert
Seinäjoen ammattikorkeakoulu SeAMK
kari.laasasenaho@seamk.fi
tfn 040 680 7631
