Forskning bekräftar: asteroidnedslaget skapade livsvänliga förhållanden i Lappajärvi meteoritkrater
Ett vetenskapligt genombrott publicerat i tidskriften Nature Communications visar att forskare för första gången har lyckats tidsbestämma uppkomsten av mikrobiellt liv i nedslagskrater i Lappajärvi. Studien avslöjar att kratern, efter asteroidnedslaget, utvecklade förhållanden som var gynnsamma för mikrober. Prover samlades in från borrkärnor i Geologiska forskningscentralen GTK:s geologiska provarkiv. Geologen Satu Hietala från GTK deltog i forskargruppen vid Linnéuniversitetet.
Forskargruppen vid Linnéuniversitetet har funnit bevis för att mikrobiellt liv koloniserade Lappajärvi-kratern i västra Finland efter att en asteroid slog ner i området. Kratern svalnade under en period på fyra miljoner år, varefter förhållandena blev gynnsamma för mikrober. Denna kolonisering skedde för cirka 74 miljoner år sedan. Forskarna hittade också bevis för att livet etablerade sig i det hydrotermiskt system som bildades av nedslaget.
”Det här är första gången vi med direkt geokronologisk metodik kan koppla mikrobiell aktivitet till ett meteoritnedslag. Det visar att sådana kratrar kan fungera som livsmiljöer under lång tid efter nedslaget”, säger Henrik Drake, forskningsledare vid Linnéuniversitetet.
Genom att kombinera analyser av “kemiska fingeravtryck” för liv och dateringsmetoder av mineralfyllningar i sprickor och hålrum, kunde forskarna visa att mikrobiellt liv etablerade sig några miljoner år efter nedslaget, vid temperaturer runt 47 grader Celsius. De kemiska signaturerna i mineralen tyder på att mikroorganismer reducerade sulfat för att få energi. Som prover användes borrkärnor från GTK:s geologiska provarkiv, där man fann håligheter fyllda med mineraler.
Förutom att identifiera tecken på liv kunde forskargruppen också exakt fastställa när detta inträffade. Det gav en tidslinje för hur livet återvänder efter en katastrofal händelse.
“Lappajärvi är en av Finlands mest kända nedslagskratrar. Den här forskningen visar att vi har material som väcker intresse i det vetenskapliga samfundet världen över. Det är viktigt att vi kan delta i internationell forskning på högsta nivå”, säger Satu Hietala, geolog vid GTK och medlem i forskargruppen.
“Det är särskilt glädjande att Finland erbjuder nycklar till att förstå livets uthållighet på vår planet och dess förbluffande förmåga att överleva geologiska omvälvningar. Sådana fynd ger oss också ledtrådar om vilken typ av liv som kan förekomma på andra planeter”, tillägger hon.
Senare mineralbildningar, mer än 10 miljoner år efter nedslaget, visar tecken på både metanförbrukning och metanproduktion – vilket ger ytterligare bevis för långvarig mikrobiell aktivitet.
Forskning kopplar samman pusselbitarna för första gången. Tidigare har forskare hittat bevis för mikrobiell kolonisering i nedslagskratrar, men frågan om när detta skedde har förblivit öppen. Nu har man dessutom fått bekräftelse på att mikrobernas närvaro berodde direkt på själva nedslagshändelsen – inte på någon annan geologisk process som inträffade miljoner år senare.
Denna upptäckt stärker teorin om att meteoritnedslag kan skapa långlivade, beboeliga miljöer – inte bara på Jorden, utan även potentiellt på Mars, och andra himlakroppar med liknande nedslagsstrukturer.
Forskningen öppnar en ny front inom astrobiologin och ger en sällsynt inblick i hur livet återhämtar sig efter en planetär katastrof – och hur kratrar kan fungera som vaggor för mikrobiella ekosystem i hela kosmos.
Mer information
Artikeln i Nature Communications
Satu Hietala, geolog
Geologiska forskningscentralen GTK
satu.hietala@gtk.fi
tel. +358 29 503 3005
