Start 〉 Lokal press meddelande 〉 Geologiska forskningscentralen borrar ett 700 meter djupt forskningshål i Bärnäs i Kotka – målet är att öka förståelsen för rapakiviområdets geotermiska energi
Geologiska forskningscentralen borrar ett 700 meter djupt forskningshål i Bärnäs i Kotka – målet är att öka förståelsen för rapakiviområdets geotermiska energi
Geologiska forskningscentralen GTK inleder borrningen av ett nytt forskningshål i Bärnäs i Kotka. Forskningshålet är i omedelbar närhet av den 817 meter djupa värmebrunnen som färdigställdes i februari 2025. Målet är att samla in mer detaljerad information om bland annat berggrundens egenskaper och värmeledningsförmåga för geotermisk energiforskning.

Det nya forskningshålet kommer att vara 700 meter djupt och ligger cirka 15 meter från Sydöstra Finlands yrkeshögskola Xamk:s 817 meter djupa värmebrunn. Borrningen av forskningshålet i Bärnäs inleds i maj vecka 21 och pågår i 2‒3 veckor.
Forskningshålet utnyttjas i en noggrannare undersökning av rapakiviområdets värmeproduktion och värmeledningsförmåga. Med uppgifterna kan man också verifiera och komplettera berggrundsmodellerna i området för Bärnäs värmebrunn som grundar sig på GTK:s omfattande geofysiska mätningar i Kymmenedalen 2024.
Borrningen och undersökningarna av forskningshålet är en del av projektet Geoenergialoikka (Geoenergisprånget), vars mål är att främja ibruktagandet och genomförandet av medeldjupa värmebrunnar samt stärka den geotermiska energins roll i koldioxidsnål energiproduktion.
Ny information om rapakiviområdets geotermiska energipotential
Av de kärnborrprov som fås från forskningshålet görs petrofysikaliska mätningar för att utreda rapakivins fysikaliska egenskaper. Proverna kan också fastställa en noggrannare mineralsammansättning i berggrunden vid forskningshålet.
Flera mätmetoder används i undersökningarna. DTS (distributed temperature sensing) ger information om berggrundens temperatur på olika djup. ADTS (active distributed temperature sensing) ger i sin tur information om berggrundens värmeledningsförmåga i relation till djupet. Avsikten är också att vidareutveckla mätmetoderna, till exempel genom att förbättra kalibreringen av utrustningen för att öka mätnoggrannheten.
Även en DAS-mätning genomförs i forskningshålet där man mäter berggrundens rörelser, dvs. seismiska vågor. I undersökningarna använder man både en aktiv källa, vibrationssignalen från fallvikten och berggrundens naturliga rörelse, så kallat seismiskt brus. Utifrån mätresultaten kan man beskriva berggrundens struktur.
”Genom att kombinera och jämföra forskningsdata från värmebrunnen och forskningshålet får man viktig ny information om rapakiviområdets geotermiska energipotential och möjligheter att utnyttja den”, berättar forskningskoordinator Aleksi Rantanen vid GTK.
Projektet Geoenergialoikka, som koordineras av GTK, genomförs i samarbete med yrkeshögskolan Centria, Uleåborgs yrkeshögskola, Uleåborgs universitet och Sydöstra Finlands yrkeshögskola. Projektet är delfinansierat av EU och dess huvudfinansiär är Mellersta Österbottens förbund.
Mer information
Aleksi Rantanen, forskningskoordinator
Geologiska forskningscentralen GTK
tfn 029 503 0191
aleksi.rantanen@gtk.fi
Tuija Luhta, gruppchef
Geologiska forskningscentralen GTK
tfn 029 503 0129
tuija.luhta@gtk.fi
Projektet Geoenergialoikkas webbplats (på finska):
Geoenergialoikka uusiutuvaan energiantuotantoon