Hur påverkar malmletning miljön? Bristen på forskningsdata försvårar utredningen av konsekvenser
Geologiska forskningscentralen GTK och Finlands miljöcentral (Syke) har inlett ett forskningsprojekt där man utreder miljökonsekvenserna av malmletning. Undersökningarna fokuserar särskilt på borrningarnas konsekvenser för grundvattnet, vattendragen och biodiversiteten. Målet är att öka mängden forskningsdata som stöd för beslutsfattandet och utveckla metoder för att minska miljöriskerna vid malmletning.

Det har hittills funnits väldigt lite forskningsbaserad information om malmletningens miljökonsekvenser. Detta har försvårat myndigheternas, företagens och medborgarorganisationernas beslutsfattande och ökat konflikterna mellan olika parter. Målet med projektet Miljökonsekvenser av malmletning är att förbättra tillgången till information genom att producera opartisk och aktuell forskningsdata särskilt om borrningars miljökonsekvenser.
I undersökningarna utreds bland annat eventuella olägenheter av borrningskemikalier, borrkaxets egenskaper och konsekvenser för miljön samt borrningarnas inverkan på grundvattnet, organismerna och naturtyperna. Det har till exempel tidigare funnits endast indirekt information om borrningskemikaliernas miljökonsekvenser och därför finns det ett tydligt behov av att utreda deras verkliga konsekvenser.
Nya metoder för skydd av grundvatten och naturtyper
I projektet utvecklas ett forskningskoncept med hjälp av vilket man kan bedöma grund- och ytvattnens status i olika skeden av malmletningen och i olika skalor. I början av malmletningen kan områdena vara stora och få borrningar genomförs. Vid de mest intressanta objekten kan situationen bli den att det genomförs ett stort antal borrningar på ett litet område. I forskningskonceptets tillvägagångssätt strävar man efter att identifiera riskområden på förhand och styra malmletningen så att konsekvenserna för grundvattnet och vattendragen hålls så små som möjligt.
I undersökningarna granskas också olika naturtypers känslighet för borrningar under olika årstider samt deras förmåga att återhämta sig. Särskilt myrar, vattendrag och andra små och känsliga naturtyper kan lida avsevärt, men tills vidare har det funnits mycket begränsad information om konsekvensernas varaktighet eller möjligheterna till restaurering.
Borrningskemikalier och borrkax i fokus
Hjälpämnen som används vid borrning och stenmaterial som stiger upp till markytan vid djupborrning, dvs. borrkax, är en väsentlig, men lite undersökt del av malmletningens miljöbelastning. I projektet görs en kartläggning av de borrningskemikalier som används och de föreningar som de innehåller.
För att bedöma borrningskemikaliernas miljörisker används standardiserade toxicitetstester. Utifrån resultaten väljs de mest användbara och rekommenderade metoderna ut för myndigheters och företags bruk. Dessutom pilottestas DNA-baserade metoder för uppföljning av den biologiska mångfalden, som jämförs med traditionella metoder för uppföljning av miljökonsekvenser. Målet är att utveckla kostnadseffektiva och lämpliga sätt att bedöma borrningarnas miljökonsekvenser.
Mot kunskapsstyrd och miljövänlig malmletning
Projektet ger ny och opartisk forskningsdata om malmletningens miljökonsekvenser för beslutsfattare, myndigheter, företag, forskare och medborgarorganisationer. Samtidigt läggs grunden för en mer transparent bedömning av malmletningens verkliga konsekvenser och en ansvarsfull hantering av miljökonsekvenserna.
Projektet Miljökonsekvenser av malmletning finansieras av NTM-centralen i Norra Österbotten ur Europeiska regionala utvecklingsfondens regional- och strukturpolitiska program Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027. I finansieringen deltar också företag inom malmletnings- och gruvbranschen.
Mer information
Antti Pasanen, seniorexpert
Geologiska forskningscentralen GTK
antti.pasanen@gtk.fi
tfn 029 503 3630
Matti Leppänen, ledande forskare
Finlands miljöcentral (Syke)
matti.t.leppanen@syke.fi
tfn 029 525 1368
Mer information på projektets webbsida (på finska):
Miljökonsekvenser av malmletning
Finlands miljöcentrals webbplats