Gå till innehåll

GTK:s mest intressanta mineraler ur forskningsperspektiv

GTK:s forskning om råmaterial i berggrunden fokuserar på de kritiska och strategiska råmaterial som Europeiska unionen har listat. Dessa har stor ekonomisk betydelse för Europa och är extra känsliga för leveransstörningar.

En del av de kritiska råmaterialen har dessutom definierats som strategiska: de behövs för den gröna omställningen, digitaliseringen och försvarsindustrins teknologier. För strategiska råmaterial finns en betydande skillnad mellan global tillgång och efterfrågan, och det är ofta utmanande att öka produktionen. EU har listat 34 kritiska råmaterial, varav 17 även är definierade som strategiska. Nedan presenteras de råmaterial som är vanligast förekommande i Finland.

Koppar – kritiskt och strategiskt råmaterial

Kopparkis är det viktigaste och vanligaste kopparmalmsmineralet. Det liknar svavelkis till utseendet, men dess färg är mer gulaktig och ofta något grönaktig. Kopparkis är också mjukare än svavelkis.

  • Streck: grönsvart
  • Glans: metallisk
  • Hårdhet: 3½–4
  • Densitet: 4,1–4,3 (densitet = stenens vikt dividerad med dess volym, g/cm³)

Mineralet förekommer ofta tillsammans med andra sulfidmineral, såsom svavelkis, magnetkis och zinkblände. Kopparkis innehåller cirka 35 % koppar, 30 % järn och 35 % svavel.

Koppar används i stor utsträckning som elektrisk och termisk ledare i kablar och elektriska komponenter, i rörsystem, som byggmaterial samt inom bil- och maskinindustrin.

Dessutom används koppar i legeringar som brons och mässing samt i olika kemiska och industriella tillämpningar.

Stenblock med ljus och gulaktig mönstrad yta.
Kopparkis i kvartssten.

Nickel – kritiskt och strategiskt råmaterial

Pentlandit är det viktigaste nickelmineralet och innehåller ofta även kobolt. Det förekommer främst i ultrabasiska bergarter och hittas ofta tillsammans med magnetkis, men är svårt att skilja från magnetkis med blotta ögat. Mineralet har en brunaktig bronsgul färg och metallglans.

  • Streck: ljusbronsbrunt
  • Hårdhet: 3½–4
  • Densitet: 4,6–5,0

Pentlandit kan skiljas från magnetkis med hjälp av dimetylglyoximtestet.

Nickel används i stor omfattning vid tillverkning av rostfritt stål och andra metalllegeringar som kräver korrosionsbeständighet och hållfasthet vid höga temperaturer.

Dessutom används nickel i laddningsbara batterier, elektriska komponenter, som katalysator i kemisk industri samt vid ytbeläggning av vissa metaller.

Stenblock med ljusblå och mörka korn på en ojämn yta.
Pentlandit tillsammans med magnetkis i peridotit.

Kobolt – kritiskt och strategiskt råmaterial

Koboltglans är ett metallglänsande mineral med en rödaktigt silvervit färg.

  • Streck: grå eller svart
  • Hårdhet: 5½
  • Densitet: 6,3

Koboltglans är mjukare och mer rödaktigt än svavelkis. Det förekommer i nickel-koppar-platinamalmer, bland annat i Haveri i Viljakkala tillsammans med andra arsenidmineral.

Kobolt används främst i laddningsbara batterier, såsom i elbilar och bärbara enheter. Det används också i superlegeringar som kräver hög styrka och hållfasthet vid höga temperaturer, samt som katalysator i kemisk industri och vid tillverkning av vissa färgämnen.

Stenblock med ett ljust, glittrande centrum och mörkare kanter.
Koboltglans är rödare än svavelkis.

Litium – kritiskt och strategiskt råmaterial

Spodumen är det viktigaste litiummineralet. Det tillhör pyroxengruppen och förekommer som platta prismor med längsgående strimmor. Färgen varierar från gråvit till gulaktig, grönaktig eller rödaktig. Spodumen har glasglans.

  • Hårdhet: 6½–7½
  • Densitet: 3,1

Mineralet förekommer i granitpegmatiter, och kristallerna kan vara flera centimeter, ibland flera meter, långa.

I Finland finns cirka 30 spodumenrika pegmatitgångar, främst i området kring Kronoby–Ullava.

Litium används främst vid tillverkning av litiumbatterier, men även inom keramik- och glasindustrin samt vid produktion av litiumsalter. Vissa genomskinliga gröna och violetta varianter används som ädelstenar.

En person håller ett ljusfärgat stenblock i handen.
Spodumenpegmatit från Länttä i Ullava, som används som litiumkälla.

Grafit – kritiskt och strategiskt råmaterial

Grafit är ett svartgrått mineral som ofta förekommer som fjäll, fjällansamlingar eller massiv grafit. Kristallerna har metallglans, men massiv grafit är jordartad.

Grafit känns fet i handen och lämnar ett mörkgrått streck, precis som en blyertspenna. Grafit är mycket mjukt och förekommer i skiffrar, gnejser och djupbergarter. I Finland finns flera små förekomster, varav några har brutits.

  • Hårdhet: 1–2
  • Densitet: 2,2

Grafit är en utmärkt elektrisk ledare. Det används bland annat inom stål- och gjuteriindustrin, i tätningar för ventiler som behöver tåla högt tryck och temperatur, som elektroder, smörjmedel och som bränsle i vissa sammanhang.

För att en grafitförekomst ska vara ekonomiskt intressant bör halten vara över 10 % och fjällstorleken över 0,1 mm. Finkornig grafit i svartskiffrar är normalt inte användbar.

Mörkt stenblock med metallisk yta.
Grafit. Hyypiä, Kiihtelysvaara.

Arsenik – kritiskt råmaterial

Arsenikkis är ett mineral som ofta förekommer i guldmalmer tillsammans med svavelkis. Det kan också hittas tillsammans med andra kritiska råmaterial som kobolt, antimon och vismut. Arsenikkis har en färg som varierar från metallglänsande silvervit till stålgrå.

  • Streck: gråsvart
  • Hårdhet: 5½–6 (en kniv kan precis repa det)
  • Densitet: cirka 6

Kristallerna är ofta prismatiska, och mineralet luktar vitlök när det slås med en hammare.

Stenblock med brun yta och ljusa glänsande mineraler.
Gnejs rikt på arsenikkis.