Studie: Begränsad potential för utnyttjande av Finlands stängda gruvavfallsområden
Geologiska forskningscentralen (GTK) har utrett möjligheterna att utvinna kritiska råmaterial från Finlands viktigaste stängda gruvavfallsområden. Enligt studien är potentialen i huvudsak låg, och utifrån dagens kunskap kan avfallsområdena inte betraktas som ekonomiskt lönsamma primära källor till kritiska råmaterial. Samtidigt har GTK för första gången publicerat omfattande information om gruvavfallsområden i en öppen karttjänst.
Gruvavfall är Finlands största avfallsgrupp och består huvudsakligen av gråberg och anrikningssand. EU:s förordning om kritiska råmaterial (CRMA) förpliktar medlemsstaterna att bedöma deras utnyttjandepotential och att samla in uppgifter om dem i en nationell databas.
I GTK:s studie analyserades åtta av Finlands mest betydande områden med anrikningssand och två gråbergsområden. Dessutom genomfördes anrikningsförsök vid utvalda objekt. Resultaten visar att halterna av kritiska råmaterial i huvudsak är så låga att utnyttjande som självständiga metallkällor inte är ekonomiskt lönsamt. Nya teknologier och lösningar baserade på sidoströmmar kan i framtiden öppna nya möjligheter, men detta kräver ytterligare forskning.
”De resultat vi nu har fått visar att de anrikningsmetoder som använts i Finland har varit så effektiva att värdefulla ämnen inte har hamnat i gruvavfallet i sådana mängder att det skulle vara värt att utnyttja dem. Vid det avfallsområde som visade störst potential är mängden material däremot så liten att ett utnyttjande sannolikt inte är lönsamt. Förekomstens ursprungliga geologi avgör i stor utsträckning möjligheten till förekomst av kritiska råmaterial, medan anrikningsprocessen inom gruvdriften påverkar gruvavfallets potential avseende värdeämnen”, säger Anna Tornivaara, gruppchef vid GTK.
Miljönytta kan uppnås
Även om den ekonomiska potentialen är begränsad kan hantering av avfallsområdena ge miljöfördelar. GTK har också granskat anrikningssandområdena ur detta perspektiv. Till exempel vid objekten i Orijärvi och Hammaslahti kan en ombehandling av avfallet förbättra hanteringen av gruvavfallsområdena och minska miljöpåverkan.
I Orijärvi har anrikningssand som uppkommit under gruvverksamhetens tidiga skeden relativt höga halter, och en ombehandling med traditionella metoder visade sig vara tekniskt möjlig. Däremot gav hydrometallurgiska metoder och membranbaserade separationsmetoder ännu inte tillräckliga resultat.
Studien genomfördes inom ramen för det NextGenerationEU-finansierade projektet REPower-CEST (Transition till ett rent energisystem).
Gruvavfall blir en del av den offentliga informationen i GTK:s karttjänst
I enlighet med förordningen om kritiska råmaterial har GTK publicerat information om gruvavfallsområden, deras egenskaper och geografiska lägen i en offentlig karttjänst. Uppgifterna är nu en del av GTK:s databas över mineraltillgångar.
Uppdateringen förbättrar tillgången till information och stöder analyser av cirkulär ekonomi, miljöpåverkan och försörjning av råmaterial. I karttjänsten finns för varje objekt en direkt länk till mer detaljerad information via RAKKA-gränssnittet.
Arbetet med att förnya användargränssnittet samt insamling och distribution av data har genomförts inom ramen för det NextGenerationEU-finansierade projektet REPower-CEST (Transition till ett rent energisystem), det Horisont Europa-finansierade projektet FutuRaM (Future Availability of Secondary Raw Materials) samt GTK:s egenfinansierade projekt JaloNGFF.
Mer information
GTK publicerade bästa praxis för bedömning av råvarupotential i gruvavfall
Anna Tornivaara
Gruppchef
Geologiska forskningscentralen
Tel. +358 29 503 3984
anna.tornivaara@gtk.fi
