Geotermiska mätningar

Geotermiska mätningar ger information om bergarters termiska egenskaper och värmefördelningen i det undersökta området.

Egenskaper som mäts i laboratoriet är värmeledningsförmåga, som anger materialets förmåga att leda värme, specifik värmekapacitet, som anger materialets förmåga att lagra värme, och termisk diffusivitet, som anger hur snabbt ett föremål kan ändra sin temperatur.

Med metoden med delad kolonn mäts värmeledningsförmågan på en 7 mm tjock skiva som sågats ur en borrkärna. Före mätningarna impregneras proverna med vatten under två dagar vid normal rumstemperatur. Den specifika värmekapaciteten kan bestämmas med en kalorimeter. Om provets densitet är känd kan dessutom den termiska diffusiviteten beräknas utifrån dessa värden.

Ett annat alternativ är Hot Disk, med vilket värmeledningsförmåga, termisk diffusivitet och värmekapacitet kan mätas direkt från borrkärnan. Mätningarna kan göras på ett prov som har minst en sågad yta. Metoden kräver mindre provbearbetning än metoden med delad kolonn, men är betydligt känsligare för provets heterogenitet.